en sån dag
Såååå uttråkad!
Vaknade vid sju i morse och försökte komma ur sängen fortast möjligast för att hinna fixa, äta och se respektabel ut innan kl 8. Självklart blev det stressigt som sjutton men hann i god tid till seminariet. Och idag var vi självklart i de minska "klassrum" som finns (i hela världen) och det påverkade såklart våran syrebrist och hjärnkapaciteten sjönk fort och rejelt efter en timma eller så.
Det var roligt o intressant för övrigt, men när syret försvinner vill man hem.
Efter en välbehövlig rast och fönsterna på vid gavel fortsatte vi seminariet ända fram till kl 12.
Skönt! nu får vi sluta för idag tänkte jag, MEN så fort vi gått ut genom dörren slog mig: RASTLÖSHETEN. Vad ska jag göra nu då?
På vägen hem gick jag o Camilla o snackade och så kom vi fram till att jag kan ju börja på måndagens uppgift. Så är den klar liksom:) Ja! äntligen nått att "göra" (med det menar jag : inte bara läsa) så när jag kom hem o hade kokat makaroner och tagit sista köttförssåsen från igår så satt jag ända till 14.05 med uppgiften till måndag. Men sen kände jag det igen: RASTLÖSHETEN! (helt otroligt vad den känslan är jobbig)
aaa så då diskade jag o sen satte jag mig här då....
Vaknade vid sju i morse och försökte komma ur sängen fortast möjligast för att hinna fixa, äta och se respektabel ut innan kl 8. Självklart blev det stressigt som sjutton men hann i god tid till seminariet. Och idag var vi självklart i de minska "klassrum" som finns (i hela världen) och det påverkade såklart våran syrebrist och hjärnkapaciteten sjönk fort och rejelt efter en timma eller så.
Det var roligt o intressant för övrigt, men när syret försvinner vill man hem.
Efter en välbehövlig rast och fönsterna på vid gavel fortsatte vi seminariet ända fram till kl 12.
Skönt! nu får vi sluta för idag tänkte jag, MEN så fort vi gått ut genom dörren slog mig: RASTLÖSHETEN. Vad ska jag göra nu då?
På vägen hem gick jag o Camilla o snackade och så kom vi fram till att jag kan ju börja på måndagens uppgift. Så är den klar liksom:) Ja! äntligen nått att "göra" (med det menar jag : inte bara läsa) så när jag kom hem o hade kokat makaroner och tagit sista köttförssåsen från igår så satt jag ända till 14.05 med uppgiften till måndag. Men sen kände jag det igen: RASTLÖSHETEN! (helt otroligt vad den känslan är jobbig)
aaa så då diskade jag o sen satte jag mig här då....
Kommentarer
Trackback
